[I fredags]

Jag står i köket och beundrar våra nya köksskåp i matt mörkgrått - de är så snygga! Patrick har under veckan byggt upp hela raden av överskåp och det är så fint! Jag är så glad för att jag kan känna glädje över något så världsligt & materialistiskt som ett nytt kök. Det är ett bra tecken, tycker jag.

Spisen står nu mitt på golvet i köket, borrmaskiner & verktyg är utspridda över hela golvet och allt är kaos. Men vi bryr oss inte, vi ska göra världens godaste pasta ikväll. Det är fredag & fredagsmys och vi skall njuta! Vi inhandlade massor av goda ingredienser idag på eftermiddagen och Patrick ska göra en gräddig pasta med champinjoner & sparris [med lite hjälp av mig]. Jag klarar av att skära allt som är mjukt nu och som inte har ”för mycket motstånd”, så jag kan ansvara för champinjonerna. Löken och sparrisen får Patrick ta hand om.

Pastan kokas och saltas och grönsakerna steks medan vi samtalar om veckan som gått med varsitt glas rött i handen. Vi förundras fortfarande över den konstiga isolerade situationen vi alla befinner oss i pga Coronan, men vi ser ändå fram emot sommaren och vad vi skall hitta på då. Hela familjen kommer att vara samlad och största delen av sommaren kommer nog att spenderas i Jakobstad. Som jag längtar.... Sötman av den stekta löken sprider sig nu i hela köket och doften av den krispiga sparrisen är helt underbar!

Jag står och iakttar Patrick där han står mellan stekpannor & kastruller, mitt i vårt halvrivna kaotiska kök, och jag tänker att så här skulle jag alltid kunna ha det! Stökigt & kaotiskt, ingenting i ordning, men kärleken spridd överallt, precis som det är nu ❤️

[Bilden, som är från Lanta, tog jag i januari. Det röda spartanska huset är så vackert trots dess brister, precis som vårt halvfärdiga kök just nu...]

Vårsolen är äntligen här, åtminstone i Stockholm. Den kan vara riktigt stark och orsaka att vi bränner oss. Vi får vara försiktiga...

Jag sitter på tunnelbanan och är på väg in till T-centralen. Jag har precis klivit på tåget och lutar mig tillbaka i bänken. Det har varit varmt & skönt väder hela veckan och vi har varit mycket utomhus. Patrick ringde mig för en stund sen och sa att han väntar på mig vid ”vår” kaj på Strandvägen. Han har fixat lite vin & tilltugg och vi ska ha det mysigt i eftermiddagssolen. Jag har sovit hela dagen och har inte mått så bra, men jag vill verkligen ut i solen nu, ut i friska luften & värmen.

Vid Odenplan kliver ett gäng unga tjejer i 15/16-års åldern på. De pratar om allt möjligt och plötsligt börjar de prata om solande. Jag försöker verkligen att inte lyssna, men det går inte. Mina öron blir stora som trumpeter. Tjejerna har bänkat sig precis bakom mig. De diskuterar hur snabbt de blir bruna i solen och hur mycket de bränt sig de senaste somrarna. De undrar hur de ska hinna få ”bränna” inför helgens fest på lördag. De kommer fram till att de skall sola hela dagen imorgon, när de är lediga från skolan, så att solbrännan hinner lägga sig till lördag när det är fest. Tårarna rinner nerför mina kinder när jag lyssnar på dem och jag sitter där i bänken bakom dem, helt lamslagen & orörlig, med X antal tumörer i hjärnan pga för mycket solande under årens lopp när jag var ung...

Du kan tyvärr få malignt melanom trots att du knappt vistats i solen, men risken är såklart betydligt större om du solat oförsiktigt, bränt dig eller samlat på dig många soltimmar under årens lopp. Jag har tyvärr många soltimmar i mitt bagage och jag behöver knappast skriva ut orden att jag ångrar mitt solande idag!!

Ta för vana att kontrollera din hud minst en gång i månaden så att du lättare upptäcker avvikelser eller hudförändringar ifall du skulle få sådana i framtiden. [Ta hjälp av någon med ryggen, nacken & hårbotten] Denna månatliga kontroll är en Gratis Livförsäkring för Dig ❤️

Var uppmärksam på om ett märke:

- ändrar färg eller är rodnat
- är osymmetriskt
- är i flera olika färger/toner
- börjar klia eller blöda
- växer eller ändrar form
- övergår till att bli ett sår

Mina hudläkare har förklarat detta så bra för mig. Det gäller bara att vara uppmärksam på om ett nytt märke liknar dina andra märken på kroppen eller inte. Om det gör det är det troligen ingen fara, men om det nya märket avviker från dina övriga märken skall du boka tid och visa upp det för en hudläkare! Genast!

Ta hand om dig i vårsolen, använd mörka solglasögon [och gärna mössa eller hatt] och smörj in dig med SPF 50 ❤️!

Med kärlek,
Pernilla

[Bilden är 2 år gammal och tagen på Kantiang Beach på Koh Lanta]

[En av de allra första dagarna 2020]

Jag står och blickar ut över havet genom vårt lilla köksfönster på tredje våningen. Jag slår på AC:n, för det är så varmt i vår studio idag och värmen gör sig påtaglig i både pannan och på ryggen. Jag är klädd i de svalaste kläder jag har med mig, mina militärgröna sidenshorts med spetskant och en supertunn vit t-shirt. Det är vindstilla där ute och ingenting tycks svalka idag. Det blå havet framför mig i fönstret är så lugnt, så stilla och det syns inte till några segelbåtar. Det är nog för lugnt för att segla idag, tänker jag. Många longtailbåtar guppar stilla i grupp och väntar på resenärer. Jag fortsätter blicka ut över havet och bestämmer mig för att arrangera om den fina blombukett vi fick när vi kom hit för några dagar sen, eftersom den börjar se lite vissen ut.

Buketten består av några röda rosor som ännu inte slagit ut [gör de kanske inte det här i Thailand pga värmen?] och många vita småblommiga kvistar som liknar brudslöjan som vi har hemma. Jag klipper ner de mörkröda knoppiga rosorna till en kortare bukett och sätter dem i en vas på den lilla mörkbruna trähyllan framför spegeln i badrummet. Det får blir en glaslykta dekorerad med bambu som får funktionera som vas idag och det blir faktiskt riktigt fint. Jag ler nöjt för mig själv...

Resten av de vita blommorna fördelar jag mellan de många småvaser i hamrad mässing som vi har här i Thailand [jag älskar små vaser så vi har många olika att välja på i alla tänkbara storlekar & former.] Jag klipper till stjälkarna med omsorg och står hela tiden med blicken fäst på havet. Solen glittrar lekfullt i vattnet och det kommer över mig hur mycket i nuet jag befinner mig just nu. Jag koncentrerar mig helt & hållet på endast två saker, havet & blommorna.

Jag läste en bok av Robin Sharma för några år sen. En värdefull bok som jag fick av Patrick till Morsdagspresent, du vet den där om munken som sålde sin Ferrari... Sharma ger många knep i att leva i nuet, och jag har nu slutat att stressa för alltid, det är snart två år sen jag gjorde det på allvar. Jag kommer att tänka på så många enkla vardagliga saker som jag gläds över nuförtiden. Situationer, som jag bara gjorde per automatik förut. Som att arrangera en halvvissen blombukett i nästan en timme, lycklig och fylld av sinnesro, medan jag blickar ut över havet och gör fint med de små blommor vi råkar ha till hands...

Om inte det är lycka så vet inte jag vad som är det. För mig är det i alla fall sann lycka och jag vill lära mig mer om denna ädla konst, att befinna mig i och ta tillvara på det verkliga nuet till fullo, precis som det råkar vara just nu ❤️

[Dagens bild är inte från köksfönstret på Lanta, den är från Phi Phi öarna som vi också älskar och besökt många gånger. Vattnet är alltid turkostblått på Phi Phi och de vackert utsmyckade Longtailbåtarna står alltid och väntar på resenärer där...]