Att leva 3 månader åt gången

Många människor har ett liv som levs ”tillsvidare”, dvs de blir inte tvungna att stanna upp och vara oroliga för om de ska fortsätta leva som förut eller få något sämre alternativ. De lever på som vanligt år efter år, på gott och ont, om de får vara friska. Vi har nu efter snart två års övning lärt oss att leva 3 månader åt gången, tills nästa screening och nervpirrande väntan på nya plåtar & resultat. Sen efter det kommer något slags trevande försök till acceptans som påföljd - men går det verkligen att leva så? Kan man leva bara 3 månader åt gången och ändå vara lycklig? Jag vill påstå det. Vi har varit tvungna att lära oss detta för att få något slags lugn med cancern som vardag och jag skall försöka förklara hur vi tänker kring det här och varför det t o m kan vara riktigt lyckosamt att leva just så...

Orsaken till att vi väljer att leva fullt ut 3 månader åt gången, är att det är 3 månader mellan mina Pet/CT scanningar. De har mig verkligen under lupp med täta kontroller och det tycker jag är nödvändigt & bra. Jag tänker att det inte kan hända alltför mycket ”farligt” i min kropp på 3 månader [jag måste tänka så för att kunna slappna av och inte konstant oroa mig] och då tillåter jag mig att leva fullt ut, till fullo [X 10!] mellan scanningarna, så att vi med säkerhet vet & känner att vi lever! Aldrig har vi haft så många mysiga picknickar, spontanmiddagar, utflyker & resor som under dessa 2 år med 3 månaders livsperioder - de har helt enkelt varit sprängfylllda med glädje & intensitet - precis som livet SKA vara! Sen att vi blivit omkullkastade några gånger av nya operationer och tumörer som kommit hastigt och som tagit en del av vår glädjeperiod, det får vi bara acceptera, det tar vi igen dubbelfalt sen igen ❤️

De flesta människor lever inte, de existerar bara. Jag vet att det låter tufft, men tyvärr ser verkligheten ut så. De stiger upp på morgonen och går till jobbet, utan att reflektera över vad de gör eller vad de egentligen skulle vilja göra i livet och utan någon som helst njutning. Sen kommer de hem efter arbetsdagen, slutkörda & trötta, slänger sig på soffan framför TV:n, skriver några kommentarer på fb om hur trötta de är, hur jobbigt allting är och hur mycket de längtar efter den resa de bokat om ett halvår, sen går de och lägger sig på kvällen, lika omotiverade inför nästa arbetsdag som kvällen innan och längtar bara till helgen...

Visst är det sorgligt? Ändå väljer många att leva sina liv precis så här, och det är för många ett aktivt val. Jag anser att man alltid har ett val i livet och om man väljer att inte göra något åt det jobbiga liv man anser att man lever så väljer man automatiskt bort alla många bra alternativ på hur man kunde leva. Är ni med mig på den? T o m när vi drabbas av en sjukdom som vi inte kan kontrollera har vi ett val, ett VAL att LEVA i nuet som är. Var och en av oss som lever nu kan förändra & förbättra livet vi lever, med små medel, det gäller bara att våga ta nya beslut i livet, varje dag. Nästa gång du går igenom något svårt i livet och det känns som om du inte har några val i situationen, LEV då som om du hade flera val! Du behöver inte bli sjuk för att leva såsom vi gör, det gäller bara att lämna sånt till sidan som tar mycket tid & negativ energi och byta ut det till roliga stunder med familjen i stället. Det är du och ingen annan som bestämmer hur varje dag i ditt liv ser ut och jag vågar påstå att du blir lyckligare av detta levnadssätt [och vem vågar säga emot mig, som pga min sjukdom inte har något annat ”val” än att leva fullt ut 3 månader åt gången och hitta lyckan i livet & vardagen fram till nästa tunnelfärd?]

Igår var det den dagen, dvs en ny tunnelfärd, och det är ingen höjdare precis. Nu har jag levt fullt ut med familjen i 3 månader och vi har levt efter mottot ”vi lämnar sjukdomen åt sidan nu och gör bara roliga saker”... Men när den jobbiga dagen är här och britsen rullas in i den varmt upplysta tunneln medan kontraktionsvätskan pumpas in i min arm i omgångar [vätskan lyser upp eventuella tumörer i min kropp] så kan vem som helst förstå, att det inte är något annat än en mycket allvarsam dag...

Men ikväll tar vi båten över till Finland för att fira jul med familjen. Alla andra verkar tänka ”stressa, stressa” just nu, men vi tänker ”NJUTA, NJUTA”. Jag har legat i feber i två dagar nu igen, men får väl vila i hytten om så behövs. Jag vet att det kommer att bli en fin jul även i år ❤️

  • Livet
  • 14 242 visningar

Gillar

Kommentarer

oliviamalm
oliviamalm ,
Hoppas att du får en super bra jul! <3
nouw.com/oliviamalm
Anette
,
Jo det är inte lätt alltid. i vår familj kämpade vi länge med och för lilla barnbarnet som föddes med svårt hjärtfel för snart sex år sen. Ilfärd några timmar efter förlossningen till Hfors från Österbotten Karleby/ Jakobstad. Ingen kunde då ana att den resan sku vara tio månader. Tio långa månader långt hemifrån för son med familj när lilla M vårdades på intensiven vid barnkliniken i Hfors. Där handlade det inte om månader utan om timmar, minuter och sekunder. många operationer o allt mellan glädje och sorg på endast ett dygn i taget. Men livet vann, vår lilla M fick sitt nya hjärta i tid och det var just i sista stund. Evigt tacksam farmor för den familj som i sin stora sorg nånstans ute i Norden förmådde ta ett beslut som gav den finaste gåvan till vår lilla M, Livet ❤️God Jul till dig med familj 💕