Lev lite mer !


Jag vaknar upp ur en dröm i min egen sköna säng. Jag är hemma i Stockholm några dagar för min behandling, jag ska få min tredje dos idag. Cornelia ligger ännu och sover bredvid mig och vi har haft några riktigt mysiga dagar tillsammans❤️

I natt drömde jag en härlig dröm. Jag befann mig på världens häftigaste nattklubb! Så många kärleksfulla människor omkring mig på dansgolvet, men bara obekanta ansikten. Alla var kvinnor. Alla var så vackra & glada och det fullkomligen strålade om dem. Höga klackar och glittriga snygga klänningar överallt runtomkring mig på dansgolvet. För vi dansade alla tillsammans - såklart. Vi skrattade och njöt av den vackert upplysta nattklubben i varmrött sken, den påminde mig om de bilder jag sett från Studio 54 [som jag hade gjort allt i min makt för att besöka, om den bara hade funnits kvar ännu idag].

I drömmen visste jag att alla dessa vackra kvinnor som befann sig på denna lyxiga plats hade cancer. Alla visste vi att vi alla hade cancer, men det var så tydligt i drömmen hur levande & lyckliga vi var! Skratten ekade i takt med musiken och det verkade som om dj:n spelade mina personliga låtlistor eftersom den ena låten efter den andra som spelades upp är mina absoluta favoriter...

När jag vaknade upp ur drömmen i morse hade jag ännu en så härlig partystämning i hela kroppen att jag bestämde mig för att klä upp mig i festkläder till behandlingen idag. Den förtjänar det, tänkte jag! Jag drog på mig mina tajta, urtvättade partyjeans och en av mina svarta festtoppar. Jag letade till och med fram ett läppstift och tog fram mina svarta feststövletter i sammet med höga klackar. Som tur var sansade jag mig i sista stund och kom på att jag ju brukar bli lite yr & vinglig efter behandlingen, så stövletterna fick stanna kvar hemma. Men med mycket bestämda steg gick jag ändå iväg till Karolinska, med mina partykläder & läppstift på...

Kalla mig crazy, men det är länge sen jag upplevt en sån här ”high” en vanlig vardag. Och varför sätter man alltid på sig tråkiga & trista kläder när man är på väg till ett sjukhus? Varför går man dit som den tråkigaste av tråkig? Det blir ju liksom inte lättare för det - snarare tvärtom. Vi måste våga vägra följa massan ibland. Sticka ut lite, om vi känner för det. Inte ta allt så allvarligt jämt - vi måste l e v a lite mer!

Tänk inte samma tankar idag som du gjorde igår. Gör inte saker på samma sätt dag efter dag, år efter år. Det går inte att utvecklas och få ett mer levande liv då. Gå inte omkring dag ut och dag in och längta efter förändring. Gör något åt det. Stick ut lite för din egen skull och lyssna inte på de högljudda rösterna i ditt liv som håller dig tillbaka. Gör det du känner för och behöver. Kliv ur din bekvämlighetszon och våga leva lite mer - lova mej det! ❤️

[Cornelia hade en lektion i skolan idag innan hon rusade till sjukhuset och mej i rum nummer 14. Hon fanns där och underhöll mig under hela behandlingen. Nu ber vi för att de många nya dropparna medicin i min kropp ska göra ett bra jobb!]

Gillar

Kommentarer

Nina
,
Härlig inställning!! ❤️ Du skriver så bra fast du är mitt i en jobbig sjukdom. Jag hejar på dej och ber att du ska vinna över sjukdomen!
Teresa
,
Wow vilken inspirerande text! Jag blev så Glad 😊!! Först av disco-drömme, sen det vackra stycket "Tänk inte samma tankar idag som du gjorde igår..."
Idag ska iallafall jag "leva lite mera"! Tack till dig...o stort lycka till i din behandling!