Att leva i nuet ❤️

[En av de allra första dagarna 2020]

Jag står och blickar ut över havet genom vårt lilla köksfönster på tredje våningen. Jag slår på AC:n, för det är så varmt i vår studio idag och värmen gör sig påtaglig i både pannan och på ryggen. Jag är klädd i de svalaste kläder jag har med mig, mina militärgröna sidenshorts med spetskant och en supertunn vit t-shirt. Det är vindstilla där ute och ingenting tycks svalka idag. Det blå havet framför mig i fönstret är så lugnt, så stilla och det syns inte till några segelbåtar. Det är nog för lugnt för att segla idag, tänker jag. Många longtailbåtar guppar stilla i grupp och väntar på resenärer. Jag fortsätter blicka ut över havet och bestämmer mig för att arrangera om den fina blombukett vi fick när vi kom hit för några dagar sen, eftersom den börjar se lite vissen ut.

Buketten består av några röda rosor som ännu inte slagit ut [gör de kanske inte det här i Thailand pga värmen?] och många vita småblommiga kvistar som liknar brudslöjan som vi har hemma. Jag klipper ner de mörkröda knoppiga rosorna till en kortare bukett och sätter dem i en vas på den lilla mörkbruna trähyllan framför spegeln i badrummet. Det får blir en glaslykta dekorerad med bambu som får funktionera som vas idag och det blir faktiskt riktigt fint. Jag ler nöjt för mig själv...

Resten av de vita blommorna fördelar jag mellan de många småvaser i hamrad mässing som vi har här i Thailand [jag älskar små vaser så vi har många olika att välja på i alla tänkbara storlekar & former.] Jag klipper till stjälkarna med omsorg och står hela tiden med blicken fäst på havet. Solen glittrar lekfullt i vattnet och det kommer över mig hur mycket i nuet jag befinner mig just nu. Jag koncentrerar mig helt & hållet på endast två saker, havet & blommorna.

Jag läste en bok av Robin Sharma för några år sen. En värdefull bok som jag fick av Patrick till Morsdagspresent, du vet den där om munken som sålde sin Ferrari... Sharma ger många knep i att leva i nuet, och jag har nu slutat att stressa för alltid, det är snart två år sen jag gjorde det på allvar. Jag kommer att tänka på så många enkla vardagliga saker som jag gläds över nuförtiden. Situationer, som jag bara gjorde per automatik förut. Som att arrangera en halvvissen blombukett i nästan en timme, lycklig och fylld av sinnesro, medan jag blickar ut över havet och gör fint med de små blommor vi råkar ha till hands...

Om inte det är lycka så vet inte jag vad som är det. För mig är det i alla fall sann lycka och jag vill lära mig mer om denna ädla konst, att befinna mig i och ta tillvara på det verkliga nuet till fullo, precis som det råkar vara just nu ❤️

[Dagens bild är inte från köksfönstret på Lanta, den är från Phi Phi öarna som vi också älskar och besökt många gånger. Vattnet är alltid turkostblått på Phi Phi och de vackert utsmyckade Longtailbåtarna står alltid och väntar på resenärer där...]

Gillar

Kommentarer

StenhagenBettan
StenhagenBettan,
Man kan längta tillbaka
nouw.com/stenhagenbettan
Johannagrahn
Johannagrahn,
Det finns inget så rofyllt som att pyssla med blommor eller blicka ut över havet, gud vad jag längtar efter det nu!
nouw.com/johannagrahn
Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229