Min spegelbild


Det har varit svårt för mig att acceptera vad jag ser när jag tittar mig i spegeln. Det är inte jag. Jag vet att det inte spelar någon roll att jag ser annorlunda ut och självklart skulle jag närsomhelst behålla detta utseende i utbyte mot att bli frisk igen, men det är inte jag. Det är bara inte jag.

Jag känner mig mer sjuk när jag är så här svullen i ansiktet och överkroppen. Jag har också börjat tappa hår igen, precis när jag hade börjat få det tillbaka efter strålningen av hjärnan. Jag skulle inte vilja att barnen behövde se mig så här. Jag ser mycket sjukare ut än vad jag känner mig och jag har svårt att acceptera mitt utseende just nu.

Varje gång jag ser mig själv i spegeln känner jag sorg. Sorg över hur det kunde bli så här och kosta så mycket av våra liv. Sorg över vad ett fjuttigt litet födelsemärke på 5 mm (!) kan orsaka. Allt jag genomlidit och gått igenom med min cancer kommer från det där lilla elaka märket, precis allt. Det är svårt att förstå och ta till sig...

Men denna påskhelg har jag levt utan speglar! Jag har fått umgås med hela familjen och jag är överlycklig för det! Vi har skrattat så magmusklerna är ömma och ätit riktigt god mat. Vi har gömt godisägg som vi alltid brukar göra i vår traditionella påskjakt som vi haft med barnen ända sen de började gå. Det känns bra med traditioner, tryggt på något vis...

Idag går mina tankar till min lillebror Torbjörn, som dog i ett fallskärmshopp för 16 år sen. En vacker Påsklördag, den 12 april 2004. Han var bara 27 år, men hade varit med om så mycket. Han levde fullt ut. Jag är så stolt över att ha en bror som honom i himlen ❤️

Ha en fortsatt fin Påskhelg!

Med kärlek,
Pernilla

[Jag hade valt en bild till detta inlägg redan och var nära att trycka på ”publicera” när jag ångrade mig. Jag ville visa er hur jag ser ut idag, men jag klarade inte av att göra det. Så det fick bli en gammal bild bakifrån i stället, från Lanta]

Gillar

Kommentarer

Malin Söderström
Malin Söderström,
Anne, Vasa
Anne, Vasa,
Har följt din blogg sen jag läste om dej i VBL, så stark du är! En riktig inspirationskälla! Önskar så mycket varje gång jag öppnar din blogg att du skall ha fått goda nyheter ❤ Är ofattbart vad du måste gå igenom. Jag undrar, hur förstod du att kolla upp födelsemärket? Vi har ju så många av dem och vissa av dem växer lite, men förstår man själv när det är något som är konstigt och borde kollas upp?
Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229